Nygamla mål
Jag gillar att ha Krin som inneboende. Det är som att ha sin bästis, terapuet, kostrådgivare, PT och allmän stämmningshöjare i en liten ask, som man kan ta fram när man behöver, eller som poppar upp när man inte tycker att man behöver det, även fast man gör det kommer med ett stenhårt finger och petar i min hjärna tills jag ger med mig och försöker göra som hon säger...
Vi hade ett litet samtal nån dag efter SM, och hon hjälpte mig att inse att mina resultat kanske inte var så jäkla illa ändå, och hur jag ska göra med allt resten av året.
För det första så ska jag ju hoppa över Queen of the vikings i oktober. Det blir helt enkelt för mycket, jag är inte redo att göra så pass mycket. Kanske nästa år.
För det andra så ska vi ta tag i min vikt. Jag vägde in på 121,65 på SM, och ni som har sett "Träna med Kalle" vet att jag inte kan få barn, och heller inte får någon hjälp så länge jag inte kommer ner tillca 80kg.
Sen vi avslutade inspelningarna så har jag i stortsett legat still och fokuset har hamnat på styrketräning. Även om vågen har stått still så har kroppen dragit ihop sigoch jag har gått ner från storlek 56 i jeans till 52, och från 3xl i jobbkläder till 2xl i byxor och xl i tunikan. I jobbkläderna kanske det inte låter så mycket, men hoppen mellan storlekarna är stora, och storlekarna är små, byxorna är bedrövliga i midjan.
Under året som gått sen "Träna med kalle" så har jag kunnat släppa på barnproduktions pressen, hitta vem jag är i allt det här och kunnat träna utan att hysteriskt stå på vågen hela tiden. Det har varit fruktansvärt skönt, även om det är lite frustrerande att se att vikten har stått still.
Ni som har lite koll på Kalle känner till hans filosofi när det kommer till mat, och Karin har ungefär samma syn vilket är skönt då det i stortsett handlar om att inte se mat som annat än just mat. Det är viktigt för att vi ska överleva och varken en bestraffning eller en belöning. Min inställning till mat kan vi gå in på senare, men den har varit allt annat än hälsosam, så långt kan vi nog vara överens....
Men det handlar inte bara om att "äta rätt" utan jag ska dessutom lägga om träningen, och försöka släppa lite på styrketräningen. Jag älskar det, men vill jag se resultat så måste jag skifta fokus. Min tanke, som jag inte hunnit diskutera med SuperKarin, är att jag kör styrkelyftsträning 3ggr i veckan. Varje pass ska innehålla minst 30min cardio. Så jävla tråkigt, men let's face it mitt lyftande kommer att bli bättre när jag får upp flåset, och mina poäng kommer att kunna räknas med i vårat damlag(again, vill ni ha en förklaring så kan vi ta det i ett annat inlägg) och övriga dagar ska jag bara köra cardio och då i form av löpning, cykling etc. Trötta dagar får det bli långa promenader, som har lyst med sin frånvaro sen Birk flyttade in.
Jag är snäll mot mig själv och har satt ett viktmål på 119 till bänk DM i september, och det är inget omöjligt mål, men det gör mig stressad. Och det i sig är så jävla löjligt, men jag måste komma över det! (Ha, här har vi ännu en grej som jag får avhandla i ett framtida inlägg....)
Jag inser hur själviskt det här låter, och att det ser ut som om jag utnyttjar Karin en hel del... men just nu tänker jag vara just det, och något lär jag väll få ut för att jag fixar med hennes Facebooksida, matar henne och tjatar på henne om att sköta bloggen... och en dag kanske jag kan ge tillbaka en liten bråkdel av allt hon ger mig... eller så kommer jag få skämmas för resten av livet.
Mossa mossa på er, alla männskobarn!